Att jobba med det stora

För många elever är det svårt att gripa sig an en "stor" uppgift som behöver brytas ner i olika delmoment. De måste veta vad de olika delarna innebär, i vilken ordning det är smart att göra saker, förstå vad de behöver lära sig och vilken av den kunskap de redan besitter de kan använda. Jag har ofta gjort en "att-göra-lista" till mina elever där jag punktvis lotsar dem igenom uppgiften. Och det fungerar för några elever men fungerar inte för andra. Gemensamt för alla är att jag kan inte se att de utvecklar sin egen förmåga att klara stora uppgifter i alla fall. Så jag tänkte prova något annat.

Första lektionen började jag skriva uppgiften på tavlan; "Redogör för likheter och skillnader mellan olika skapelseberättelser från olika delar av världen i en essä".

Sen frågade jag mina elever om de kunde lösa uppgiften och alla svarade "nej". Jag frågade vad de behövde för att kunna göra uppgiften. De gav lite olika svar: "Exakt vad är en skapelsemyt?" "Vad är en essä?" "Vi måste ju läsa skapelseberättelser .." Sen började vi göra "checklistan tillsammans.

1. Genomgång av skapelsemyt
2. Läs olika skapelsemyter från olika delar av världen. (och tänk - jag hade redan satt ihop ett häfte med sådana!)
3. Genomgång av essä

Vi hade en kort genomgång av vad en skapelsemyt är och efter det läste vi högt igenom häftet med skapelsemyter som jag hade satt ihop. Sedan tog vi en lektion till att gå igenom vad essä är för något. Vi tittade på frågeställning/problemformulering, källhantering, stil och struktur i exempeltexter som jag hämtat från gamla nationella prov i Svenska B.

Lektionen efter det skrev jag upp uppgiften på tavlan igen och frågade om de kände sig redo att göra uppgiften och njaee, lite svävande, fortfarande svårt och någon började att fråga om de skulle jämföra alla skapelsemyter. Jag kontrade med att frågade klassen vad det fanns i skapelseberättelserna som de kunde jämföra och efter ett tag lossnade det och jag fick in förslag på "hur människan skapades", "hur djuren skapades", "hur världen blev till" osv. Jag förklarade att vi behövde skapa en överblick av innehållet för att kunna göra en bra avgränsning - för naturligtvis skulle de inte jämföra alla skapelseberättelserna.

Jag delade in klassen i grupper, gav varje grupp 2-3 olika skapelsemyter, skapade ett Google dok som jag delade med alla och gjorde en matris där det fanns en kolumn för varje jämförbart tema (t.ex. hur människan skapades) och en rad för varje skapelsemyt. Sen fick grupperna fylla i sina rader.

Vissa rutor blev ju tomma - allt finns inte med i alla myter. Men utifrån denna sammanställning kunde eleverna göra smarta val när de skulle avgränsa sig. Flera elever tyckte att det här var ett bra sätt arbeta på! Så klart blev inte alla rutor i matrisen lika bra eller informativa och jag förklarade att egentligen skulle ju var och en gjort en matris eftersom också genom själva arbetet skapar sig en bra förståelse för materialet.

4. Bearbeta material och avgränsa. 

5. Formulera frågeställning

Dessa punkter skrevs upp på checklistan. 

Så frågade jag dem igen: kan ni göra uppgiften nu? Flera svarade "ja" denna gång, men några sa att de fortfarande kände sig osäkra och inte visste hur de skulle ta det till pappret. Och då är vi där igen med att ha en struktur att följa. En tanke om hur texten ska se ut när den är färdig och ett sätt att kunna börja skriva sin text.

Vi gjorde en gemensam mall som ett förslag till disposition av texten.

RUBRIK

Inledning I inledningen kan man först skriva något allmänt om skapelseberättelser och sedan formulera sin frågeställning.

Stycke 1 I första delen av stycket kan man först återberätta den första aspekten/temat från alla de olika skapelseberättelser man valt. Därefter jämför/analyserar/drar slutsatser kring den första aspekten.

Stycke 2 Här gör man likadant som i första stycket, men med nästa aspekt/tema man har valt.

Stycke 3 Och så får man göra så många stycken som man har aspekter.

Avslutning Och till sist måste man som alltid skriva en avslutning. Lämpligt är att på något sätt sammanfatta och komma tillbaka till sin frågeställning för att “knyta ihop säcken”

Ett bra sätt att komma igång med skrivandet är att säga till eleverna att öppna ett dokument, skriva in underrubrikerna och sedan börja skriva in saker som redan är klara; frågeställningen, fakta/återberätta om de olika aspekterna, osv. Dels kommer man igång, dels kan man skriva på olika ställen i dokumentet utan att det blir rörigt. När väl det som är "lätt" att skriva finns på pränt går det ofta lite enklare att göra analyser, jämförelser och slutsatser.

När eleven tycker att hen är färdig ska alla underrubriker bort, texten ska läsas igenom ordentligt så att den hänger ihop bra och rubriken ska skrivas (om det inte är gjort tidigare - men det är fiffigt att göra det sist!)

Det finns så klart faror med att erbjuda färdiga mallar för dispositionen. En del elever kanske blir hämmade och tror inte att det finns utrymme för kreativitet. Jag är alltid noga med att säga att det är ett förslag. Det kan finnas andra sätt som är lika bra eller bättre. Men, om man inte har en egen idé om hur man ska strukturera sin text är det nog klokt att följa mallen.

De fick ytterligare några lektioner som skrivtid och när uppsatserna var inlämnade, skrev jag upp uppgiften på tavlan igen och vi repeterade syftet; att ha verktyg och strategier för att ta sig an större uppgifter och vi gick igenom de olika steg vi hade arbetet efter. Alla elever upplevde att de hade lärt sig flera saker och förstod hur de kunde använda sig av många av dessa i andra ämnen. Jag tror inte att jag har löst "problemet" med stora uppgifter men jag tror att vi har kommit en bit på vägen i alla fall.

Nu får jag sätta igång och rätta skapelseberättelser - jag har nämligen en hel hög!