Gör om och rätt, helt enkelt!

I min svenska 2-grupp har vi gått igenom och pratat om hur man analyserar olika texter som dikt, novell och film. Vi har också tittat på filmen "Good Will Hunting" och meningen var så klart att vi skulle analysera den efteråt. Vi gjorde en liknande uppgift i Svenska 1 förra året så därför tänkte jag att det skulle vara bra att ta upp något eleverna redan kände igen, repetera det och komma lite längre denna gång. Min erfarenhet av att låta eleverna analysera film (eller text för den delen) är att det lätt blir mycket återberättande av handlingen och väldigt lite analys. Så förra året gjorde vi analysen tillsammans och sedan fick eleverna välja en del att skriva om.

Jag gjorde likadant i år. Vi såg filmen och sedan ritade jag upp den dramaturgiska kurvan på tavlan och vi pratade om filmen utifrån de olika delarna i kurvan. Vi diskuterade tema och motiv, skrev upp begrepp och tog upp olika scener från filmen som exempel på hur teman och motiv skildrades. Efter det gav jag dem en uppgiftsbeskrivning där de stod att de skulle välja ut två faser från den dramaturgiska kurvan och redogöra för hur temat skildrades i dessa. Längst ner i uppgiften stod också: "Glöm inte att skriva inledning och avslutning på din text!"

Eleverna hade märkbart svårt att komma igång och jag gick runt i klassen och försökte stötta. "Börja med att välja ut två delar av kurvan", "Skriv gärna underrubriker först", "Beskriv vad som händer i filmen först - sen analyserar du det" osv. Sen var den planerade skrivtiden slut och jag hade fått in texter från hälften av klassen. Då får man ju börja fundera - vad hände här?

Nåväl, jag satte mig och började kommentera dessa uppsatser. De allra flesta hade lyckats ganska väl med att analysera - men det var en säger en elev som hade skrivit en bra uppsats. Resten hade misslyckats totalt i att strukturera sin text och hade inte så grundläggande delar som rubrik, inledning och avslutning med. Och så klart - det var detta som var "spöket". Först kände jag mig eländig som inte hade kunnat förutsäga detta och varit tydligare i hur man bäst disponerar den här typen av text. Men den lektionen där jag lämnade tillbaka texterna och flera stycken blev besvikna på omdömet, fick många elever en aha-upplevelse tror jag.

Jag sa som det var; de flesta har misslyckats med strukturen. Och jag tog också på mig att jag inte hade givit dem en tydlig disposition att arbeta efter. Men att det hade gett mig en insikt i vad jag behövde visa och förklara för dem när det gäller att strukturera text. Ibland är det inte så lätt att i förväg räkna ut vad det är man behöver lägga fokus på innan själva skrivandet.

Men nu är jag glad att det blev som det blev. Vi hade en jättebra lektion om disposition eftersom eleverna så tydligt hade sett och känt att detta var något de inte kunde och behövde lära sig. Flera elever kände sig nog lite generade och sa: "Men så klart ska du inte behöva tala om att jag ska ha rubrik, inledning och avslutning. Det har ju alla texter - men jag vet inte varför jag inte fick med det nu ..". Vi gjorde en gemensam mall på tavlan och sedan ville eleverna att jag skulle göra den på en A3:a och sätta upp på väggen. "Så att vi inte glömmer igen."

Det var inte i första hand rubrik, inledning och avslutning de behövde få veta att de skulle ha med, utan vad de olika styckena i huvuddelen skulle behandla. När de väl fick syn på att man på ett enkelt sätt kan ordna innehållet ramlade många poletter ner.

I bland är det bra att det blir fel. Det var så tydligt att de flesta av eleverna fick syn på sitt eget lärande - vad de inte kunde och vad de behövde lära sig, och varför de behövde lära sig det. Jag tror inte att "poletterna" hade ramlat ner lika tydligt om jag hade givit dem den färdiga dispositionsmodellen i förväg. Nu ville flera frivilligt skriva om texten och lämna in på nytt. Det händer inte varje dag :-)

Dubbelt så bra!

Detta läsår provar jag tvålärarsystem tillsammans med min kollega Sara i årskurs 1 i både Svenska 1 och i Engelska 5. Det är fantastiskt givande och positivt! Och då har vi ännu inte riktigt kunnat/hunnit utnyttja fördelarna optimalt.

Fyra klasser om ca 17 elever har slagits ihop till två grupper, A/B och C/D och dessa har vi i snitt tre timmar i varje kurs - så ser det ut! Det finns många fördelar med tvålärarskap; samplanering, sambedömning, inga vikarier, fler undervisningsstilar i klassrummet, mer än en vuxen i klassrummet osv.

Vi började göra en grovplanering över året tillsammans därefter har vi haft korta avstämningsmöten och delat upp ansvaret för planeringen mellan oss. Det har fungerat bra men vi saknar en mer sammanhängande tid tillsammans där vi skulle kunna sitta med planering och bedömning. Sara arbetar 60% och jag har många olika uppdrag så det är svårt att få till det riktigt bra men redan nästa termin blir det bättre - då får vi en hel eftermiddag tillsammans. Vi har våra planeringar och annat material i delade mappar i Google Drive och på så sätt har vi bägge tillgång till allt material.

I och med mina olika uppdrag är jag iväg på en del möten och utbildningar och har inte en enda gång behövt ställa in lektioner eller ta in en vikarie utan undervisningen har kunnat flyta på som vanligt. Det blir inte samma flyt i undervisningen när man har vikarie. Det är dessutom nästan dubbelarbete - man måste göra "allting" till lektionen - utom vara där rent fysiskt.  Och samma gäller för Sara så klart - hennes tåg har kunnat krångla någon morgon utan att hon har behövt få tag i någon att öppna för eleverna eller stressa livet av sig för att komma i tid. Och har vi inte hunnit kopiera något vi behöver till lektionen går en av oss och startar lektionen och den andra går och fixar det som behövs.

Med tvålärarsystem blir allting mycket mindre sårbart och kontinuiteten för eleverna blir större. Det genererar också en viss tidsbesparing med samplanering. Och framför allt är det roligt att arbeta tillsammans! Nu är planen att vi mer ska försöka utnyttja det faktum att vi är två i klassrummet genom att arbeta i olika gruppkonstellationer till exempel en grupp som behöver extra stöd i skrivarbetet, kunna sitta med några elever i taget och ha speaking, boksamtal eller liknande, ge de elever som behöver extra utmaningar tid till detta osv. Detta blir ju en form av nivågruppering men grupperna kommer inte att vara fasta utan kan skifta vid olika tillfällen.

Vi har redan börjat med att en grupp elever i Engelska 5 som ligger väldigt långt framme, ska tenta av kursen och har börjat att läsa Engelska 6.  Detta går ju att göra även om man är ensam lärare men är betydligt svårare och min erfarenhet är att dessa elever många gånger då blir lämnade själva i att klara sitt lärande.

Möjligheterna har bara börjat att utforskas!